Man gör inte mycket när det inte finns något speciellt att göra. Helt enkelt. Fast vissa favoritsysselsättningar har man ju..

Oliver igår efter maten, lite retsamt: "Man ser dig tugga jätteofta".
Jag blev smått förnärmad och tänkte att så är det ju såklart inte! Sedan tänkte jag vidare och det var nog lite sanning i det han sa, trots allt. Min kroppsdel där godissuget sitter, vart det nu än sitter, fick sig ett smärtande slag.

På vägen hem klev jag in på Willys för att välja ut en stor vattenmelon och så fort jag kikade in i lådan såg jag den. Halva jag låg över lådkanten för att försöka få upp den och när vi väl vägde den hamnade visaren på över åtta kilo. Perfekt! utbrast jag. Men det gjorde inte Oliver. Det fick bli en på sex kilo istället. Tråkhög.

Men jag antar att man inte ska äta mer än man orkar bära.