Igår återgick jag och Carro till våra rutiner - dvs att ses på fredagskvällarna. Våra kvällar tenderar att bli tämligen kolhydratrelaterade, vilket inte riktigt stöds av mina personliga mål och riktpunkter, men det blir så när man involveras i Carros fascinerande matschema. "Jag är hungrig" är ett uttryck man ofta får höra efter en avslutad måltid. Man liksom sugs med av bara farten. Idén om ett saftigt kaffebröd kläcks och vi släpper inte tanken förrän den blivit verklighet. Därefter ligger vi utslagna i soffan bredvid det smutsdiskfyllda soffbordet. Men vi har nu tagit del av lärdomarna - istället för att ta nya glas återanvänder vi de använda. Ett vattenglas blir ett teglas, som i sin tur, efter en hastig ursköljning, blir ett ypperligt latteglas.

Igår kväll bjöd vi oss själva på morotsstavar med dipp och lite choklad.